Så kom den, och så gick den. Julen 2007. Lyckligtvis förskonad från julklappar, förutom till barnen, som naturligtvis fick en hel drös. Vega fick bland annat färgglada, underbara klossar, en leksaksbil och en prickig velourhund - den senare hoppas vi ska bli hennes mjukdjur of choice - hennes övergångsobjekt, helt enkelt. Om hon nu ska ha något sådant.
Det arma barnet led av snuva under julhelgen, och vi terroriserade henne därför med näs-fridan och näsdropparna. Det är hemskt, men ändå bättre än att tvingas lyssna till hennes halvkvävda andning nätterna igenom.
Nu är vi tillbaka hemma efter den juvliga julen, och försöker komma in i mellandagsrutinerna. För min del innebär de att jag, för tredje dagen i rad nu, vräker i mig exklusiva chokladpraliner och glor på avsnitt efter avsnitt av Sex and the city. Tor, min chef, hade nämligen den goda smaken att låna mig hela boxen - samtliga avsnitt - innan han drog vidare till julfirande i Karibien.
Sex and the city och exklusiva chokladpraliner har faktiskt en del gemensamt. Rasande gott de första tuggorna, men efterhand lite, tja, kvalmigt på nåt sätt. Jag gillar verkligen frosserikonceptet, men inser att det är dags att varva ner när jag lämnar halvätna praliner i kartongen på jakt efter de godaste (kanske enda fördelen med tradiga Aladdin - man vet vilka man gillar och vilka men ska undvika!), och på allvar börjar reta mig på Carrie et al....
Tre saker jag har börjat störa mig på med Sex and the city:
- Carries ständiga fras "I couldn't help but wonder". I. Varenda. Avsnitt.
- Varför pratar alltid Carrie och Miranda med en massa mat i munnen? Allvarligt, kolla in detta. OBS att det bara gäller dem - inte Bambi eller Slut-girl. Jag lovar att nån klipsk person på prokuktionsbolaget (eller var nu såna här beslut tas) har kommit fram till att just Carrie och Miranda ser bra ut när de pratar med käften full av vårrullar.
- Mr Big matar Carrie med röd sås direkt från träsleven. Herregud. Ytterligare en amerikansk film-evergreen. Antar att det ska upplevas rustikt och sensuellt. Men jag kan bara tänka på hur den där träsleven skulle kännas mot tänderna. Och smaken av ingrodd gammal vitlök. Det är faktiskt ohygieniskt! Varför tar de inte bara en tesked?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar